Under uppbyggnad! Här finns länkar rapporter och artiklar som vi antingen skrivit själva eller som är relaterade till vår forskning.

Allmänt

Läs SKL:s utförliga sammanfattning och översättning av John Hatties berömda undersökning, Visible Learning, om vilka effekter olika pedagogiska åtgärder har för elevers lärande här.

Bedömning

Skolans betygssystem saknar vetenskaplig grund. Christian Lundahl och Magnus Hultén på DN-debatt 2017-01-12

Skolverkets Utvärdering av betyg från årskurs 6

OECD om betydelsen av höga förväntningar och tydliga betygskriterier för elevers resultat:  Grade Expectations – How marks and education policies shape students’ ambitions

Se Skolinspektionens kvalitetsgranskning av bedömning i årskurserna 1 – 3 här: Skolinspektionen 2012

Uppsala universitets expertyttrande över regeringens utredning om betyg från årskurs 6 (Ds:2010:15) hittar du här: Tidigt ute med sena betyg – sent ute med tidiga!: Svensk betygspolitik i ljuset av internationell betygsforskning och betygsättningen i Europa

Riksrevisionen riktar kritik mot de statliga skolmyndigheterna för att inte göra tillräckligt för att öka betygens likvärdighet. Se rapporten Lika betyg, lika kunskap? En uppföljning av statens styrning mot en likvärdig betygssättning i grundskolan.

Här finns ett exempel på en matris för ökad s.k. alignment mellan mål, undervisning och bedömning.

Här är finns en bild från 2011 över i vilken klass elever första gången får betyg i olika europeiska länder. Skolsystemets struktur tycks avgörande för när betyg börjar att ges.

Begåvning

Få begrepp är så associerade till utbildning och pedagogik som begåvning och intelligens. Det finns också fantastiskt mycket fördomar och vanföreställningar om vad begåvning och intelligens är och dess roll för studieframgång. Idag talar framträdande forskare i fältet, som exempelvis Anders Ericsson, allt oftare om hur mycket man tränar och hur man tränar som den mest avgörande framgångsfaktorn, eller vad Committee on the Foundations of Assessment i boken Knowing What Students Know kallar ”the power law of practice”.

Intressant nog verkar dock nationalekonomiska forskare ha fått upp ögonen för den mer klassiska föreställningen att studieframgång bygger på medfödda förutsättningar, se här och här. De torde kunna hämta en hel del inspiration från den forskning som pedagoger bedrev mellan 1930 och 1960.

Utbildningshistoria

Nätverk 17 inom ECER, History of Education har inför ECERs 20-års jubileum 2014 tagit fram en fotobok om utbildningens historia: Education across Europe – a photographic conversation.

Läs Christian Lundahls artikel om Karin Boyes tid som lärarstudent och ung lärarinna. I Pedagogiska magasinet, 2010, nr 1. En längre version finns här.

TAM-Arkiv och Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, SFHL och Stiftelsen SAF  har tagit fram en resurs för forskning och utbildning om lärarnas historia. Här finns såväl artiklar om läraryrkets och skolans historia från mitten av 1800-talet till nutid som digitaliserade källmaterial.